Vet ni, innan jag kom till denna världen (den nya) fanns det två andra Gordon setter i flocken. Det var en stark, mjuk, vacker hane (som mig) och en liten, envis men bedårande tik. Tiken var äldst men det skiljde bara ett år emellan dem. Tiken kom till flocken ungefär samma tid på året som mig, hon förändrade mycket. Den ena alfaföräldern lade ner sin själ för att fostra henne och den andra alfaföräldern hittade sin själ igen. Året därpå kom hanen till flocken. Han var tikens motsats, mjuk, lyhörd, enkel i sitt sinne. Han kunde ligga och höja än det ena än det andra ögonbrynet och klura på vad som fattades honom. Oftast visade det sig att han var törstig och en skål med vatten fick honom att glömma de djupaste funderingar. När jag var ungefär två veckor dog de. Först hanen och några dagar efter tiken, min alfamamma började söka efter mig, först av ren och skär sorg, men sen för att tomrummet var så stort och behövde fyllas. Nu är jag här och De är där och i tomrummet huserar jag, men inte ensam, aldrig ensam...

Kusin Vitamin

Jag har fått en kusin, om jag är 10 veckor så är han 9,5 veckor. En lillkusin med andra ord. Vi var på väg ner till sjön när vi mötte dem, min kusin och hans flock. Först tittade han bara på mig en lååång stund medan jag skuttade omkring och gjorde mina allra coolaste settermoves. Sedan luktade han lite på mig och tittade en låååång stund igen, jag kan inte ärligt säga att jag vet vad han tänkte, tyckte han att jag var den coolaste valp han mött eller tyckte han att jag var en alien som precis landat mitt skepp i närheten....det kändes som det senare men jag väljer att tro det förstnämnda. Jag tror att han uppskattade mötet, han har haft det lite kärvt med att anpassa sig till det nya livet min lillkusin men nu tror jag han andas morgonluft igen när jag kommit in i hans liv: Garvin, Garvin, Världens Bästa Garvin! Och så Wiggo förstås!!

Miniweekend

Vi har varit på miniweekend hela flocken. En fyradagars tripp med resa i 1:klass Dogbox, 2 övernattningar med HELPENSION (mycket bra mat) och en utflykt ingick i programmet. Jag hade med mig egna lakan, dvs min pläd hemifrån och min Snugga och min Bugga. De andra valparna hade varit där förr för de hade leksaker kvarlämnade. Vi hade KUL!! Inget koppel på hela tiden och fri in- och utpassering genom dörren. Fotboll, stentuggning, grävning i sandhög med de andra valparna, ålning medels hasning under huset och tyvärr fick en och annan kuse sätta livet till...Utflykten gick till Fjället. Vackert, hänförande och rätt tröttsamt efter en stund men som tur är, är mina alfaföräldrar och kullsyskon kloka människor och lät mig bestämma när det var nog. Även den här gången togs många steg lite grann från ovan i famnen på någon av ovanstående. Vi har en visselpipa i flocken som talar om för mig att det är dags för något i magen (som om jag inte skulle känna det själv). Men alfaföräldrarna och de andra valparna verkar stormförtjusta när jag kommer springande så jag tror vi fortsätter med det ett tag till.
Nu ska jag vila mina trötta ben för imorgon är det en ny dag. Ma höres!

Hundväder

Varför säger man hundväder egentligen, när det regnar? Hundväder är väl egentligen en lagom varm och skön dag när man kan rulla sig i gräset och värma magen i solen, när man kan hoppa runt i höggräset på skidleken och när man kan klättra uppför en jordhög och sedan åka på mage nerför och jaga stenarna och jorden som rullar framför framtassarna? Varför säger man, blöt som en hund? Jag har sett både älgar och björnar som varit blötare än mig. Varför säger man hungrig som en varg och inte hungrig som Willie Garvin, DÅ skulle hunger få en ny innebörd och nå en ny dimension! Sådan husse sådan hund, hmmm.. Alfamamman säger att alfapappan mer liknar en ettrig terrier av något slag än en Gordon setter men jag kan ju vara piraya och det är väl nära nog, ... Över och ut från WG den här gången.

Jag har en flock, en alldeles egen flock som ser lite annorlunda ut. Jag har sett ute på nätet en kennel som förder upp nakenhundar, kanske är det sådana i ganska varierande storlek. Det finns två stycken i min flock som måste komma från samma kull, kanske till och med samma kull som mig, jag vet inte riktigt....Hur som haver så har vi börjat följa med alfamamman på promenader, eller äventyr kallar hon det för. Hon packar en ryggsäck med färdiga smörgåsar och saft och en påse med godis till mig, hon klär på de andra valparna kläder (nakenhundar behöver det när det är lite kallt) och mig klär hon på ett koppel. Själv hänger hon visselpipan runt halsen och flätar ihop de hängande öronen. De andra valparna bråkar en del innan vi kommer ut och de pinkar strax innan de tar på sig skorna och ibland pinkar jag också en skvätt för det tar sån tid men sen är vi på väg. Vi valpar springer gärna efter varandra, jag har ju det här otrevliga kopplet till att börja med men efter sådär en miljon steg slipper jag bandet, det är bara det att en miljon steg är ganska mycket för en 9 veckors mig även om många av dem tas i tryggt förvar i alfamammans famn och äventyr är också ganska mycket för en liten mig så när den stora ruschen kan inledas så föredrar jag att sätta mig ner och insupa lite kall sommarluft och slå på en och annan dunig maskros. Du är för ljuvlig säger alfamamman och de andra valparna rullar runt på sidan av mig.

Nu är jag här. Ja häromkring, har jag varit i snart 9 veckor men HÄR är jag nu! Agent Willie Garvin till er tjänst. Jag kommer att utforska världen, för det mesta i smått men vem vet, jag har sett större hundar än mig.