Så börjar sommaren lida mot sitt slut, min första sommar. Om jag ska summera den får det bli, hurra för skogs- och fjällpromenader utan koppel, hurra för sand och grus och blåbär. Blää för regniga dagar, hellre lite kiss inomhus än utomhus kan jag säga, Husse sitter på huk vid min plats med kopplet i handen och säger att en Gordon setter är stark och uthållig och att en Gordon setter inte skyr något väder. Jag säger: Gå och lägg dig igen, det regnar ute och jag har en stark och uthållig blåsa.
Annars lunkar det på, jag har hört matte och husse fundera över om de ska flytta upp till stugan ett par månader och pendla till arbetet (husse), håll tummarna för det! Tänk en klar september eller oktobermorgon, kanske lite frost i gräset, hög, frisk luft och att få gå upp på fjället. Ja, jag vet ju inte egentligen eftersom jag aldrig upplevt det men jag kan känna i generna att det är något särskilt. En Lisa för själen som matte skulle säga. En Garvin för själen skulle jag säga, för det är den effekten jag har på folk.
Tyvärr har jag börjat känna av min avsaknade tåbit litegrann, kanske har jag gjort det ett tag, inte när jag springer men när jag går eller står vill jag gärna lätta på de foten litegrann. Jag tror att det väcker en viss gnutta av oro hos matte, att det visar sig så pass tidigt men lugn bara lugn säger jag, Maria (vår veterinär) har sagt att det går att fixa bara jag bli gammal nog och kanske växer min tass till sig så att det blir bra ändå utan operation. Jag har inte direkt ont tror jag för när det gör ont då brukar jag skrika utan det är nog mer som ett obehag (nu är det matte som spekulerar). Hur som helst så har jag en uppmärksam och omtänksam matte och husse som håller koll på min tass och som inte låter mig nöta asfalt i onödan, det finns ju gräs och mossa:)
Vi trivs väldigt bra vår flock med varandra och jag älskar människovalparna. De springer med mig och jag får ligga bredvid dem och leka med lego och vilda djur och ibland brottas jag med en flodhäst som är större än mig! Sen älskar jag att ligga i knäet hos matte, vi brukar göra det små stunder när det är lugn och ro härhemma, jag gillar andra knän också, jag har en momma och en moffa som också förstått min passion för detta. Jag kan vara överallt, det är jag riktigt bra på! Igår var vi och hälsade på min gode vän Sven, nu har han dock ätit, vad jag tror, någon form av kosttillskott (hans husse säger att det stavas Happy Dog men jag blev nog bara smalare och smalare av den dieten) och fördubblat sin storlek både på höjden och bredden, så någon brottning blev det inte. Jag gjorde dock en rejäl runda mellan hundgårdarna på personbästa medan pointrarna avundsjukt skällde efter mig. Sedan fick matte och husse och småvalparna rusa runt ute på åkern och titta på när två av pointrarna hittade igen rapphöns och en fasantupp ute bland kornet, undrar vad bonden tyckte om deras framfart bland grödorna. Själv tyckte jag det såg roligt ut, först två mastodontpointrar som dök upp och ner i gräset som jojos, sen deras husse som rusade efter och gestikulerade än hit än dit och sen min husse och matte som försökte hålla jämna steg med människovalparna antingen i famnen eller i handen. Vilka tokfransar! Själv har jag en egen morkulla i frysen som inte gör något väsen av sig, husse hittade den vid kyrktornet, den hade flugit in i ett fönster och dött, säger han...Men jag vet ju att han varit ute och plockat den bara till mig. WG
Arrgh, ripjakten är inställd!!!! Iallafall fram till den 20 september, det är inte jag, det är inte jag, en och annan gnagare kanske har fått sätta livet till men ingen ripa under min framfart i stugan. Men vänta nu, undantaget Tåssåsen, okey det är ju där jag bor. Hoppas dock detta inte blir en trend och att det inte är jakttrycket som skapat detta!
SvaraRaderaTur jag har min Musse Morkulla, den kunde varit förverkad för husse hade glömt den på hatthyllan(!) men nu är den i säkert förvar i frysen. Och tur är att mammas skogsfågeljaktsgener säkert finns i min kropp. Hur var det, vara pappa också en vass skogsfågelhund?
Hej WG!
SvaraRaderaVilket härligt liv du verkar ha, jag har det också bra men ingen stuga fjällen (det diskuteras lite här hemma och snart kanske matte lyckas i sina övertalningar!). Hur som helst vill jag bara berätta att jag var till fjälls i helgen. Kan inte påstå att det var likabra som när vi var där i juni, då var det strålande sol och varma vindar och man kunde bada i bäckarna, nu var det regn, regn, regn och regn. Jag känner precis som du för regn. När vi parkerade bilen på fjället kröp jag längst in hörnet bak i bilen och försökte gömma mig men obarmhärtigt tog matte tag i mig och sa: -Kom nu, det här är ju det bästa du vet, men då har hon inte riktigt koll på vad jag gillar. Ja, ja jag följde ju med för jag hade inget val och när jag lite senare hade blivit ordentligt blöt så var det ganska ok... ett tag. Som tur är tog matte upp mig och jag fick sitta i ryggsäcken och mysa när det var som värst. Det var attans dåligt med ripa, en gång var jag med och hyfsat nära när riporna gick upp, åhh vad de såg roliga ut och när de flög iväg så ropade de: - Chippen, Chippen kom och så flaxade de jätteroligt med vingarna men matte hon höll fast mig så jag kunde inte följa med. Det var lite tråkigt för det var det roligaste på hela dagen, undar om det var det här hon menade i början när hon sa att det här är det roligaste jag vet?
Det är ju lite tråkigt det här med jakten, men matte viskade (så att inte husse och farsan skulle höra) i mitt öra att det kan ju vara bra för oss, vi (kära bröder och syster) ska ju ha vårt stora genombrott nästa höst och då kanske det blir mer fågel till oss då...
Ha det bra WG, hoppas du får bo i stugan och både jag och mina människor hoppas att det blir bra med din tå så att den inte ställer till med några problem.
Ha det bäst hälsar Chippen
Hej igen.
SvaraRaderaJag glömde en sak, du frågade ju om pappa var en vass skogsfågelhund och det är han säkert men jag tror inte att han har visat det än... Jag har hört att husse och matte ibland pratar om honom och då säger de att han är "vidlyftig" vad nu det kan betyda? Han jagar mest på fjäll och det kan bero på att husse mest jagar på fjäll eller att pappa helt enkelt är bäst på fjäll, jag vet inte riktigt. Själv tror jag att jag ska satsa på båda diciplinerna fast jag vet att matte är fjällgalen så det blir nog mest fjäll för min del också, och det är helt okej för mig bara solen skiner:) Vi hörs!
Är det alla fjäll som ni åker runt till eller är det någon speciell stans? Kanske ni är i närheten av min stuga någongång (Mårdsundsbodarna i Bydalsfjällen, Västfjället) Då skulle det vara roligt om Du kom förbi, jag kan bjuda på Royal Canine Junior och matte bjuder säkert på kaffe eller något annat, till dina människor alltså:) Sen undrar matte om ni har Djursjukhus där ni bor eller ngn annan bra som kan tänkas röntga och knipsa bort en liten bit till av min tå i framtiden (HuuHH). Vårt djursjukhus är kända för att vara dyra(aldrig för dyrt för mig förstås om det är det som krävs) men hon vill ändå kolla runt lite inom rimligt avstånd.
SvaraRaderaIdag skiner solen, Chippen! Så nu är det dags att sola magen igen. Vi hörs!
Hej WG!
SvaraRaderaTråkigt att höra om din tå, men jag har hört husse muttra om ngt pjåsk och finvädershund då jag gnäller till när han torkar mina tassar, samt inte vill gå ut när det regnar. Det sista brukar växa bort för morsan sa att hon var så oxå när hon var valp. Morsan ja, hon och husse drog iväg i helgen på en 150-milaresa. Hon håller som bäst på att fila på ett inlägg på sin blogg om den resan. Jag vet oxå att husse har skrivit om oss på den, den latoxen. Jag vet heller inga bra veterinärer för morsan har klarat sig ganska bra trots att hon far fram som en tok bland stockar och sten när hon är på jakt. Jag har märkt att husse och morsan börjar på bli lite stressiga just nu, undrar vad det är för magiskt med den 25:e. Kanske märker det nästa år...
Höres
MB
Hej igen!
SvaraRaderaNu har jag hört att matte försökt kolla vad din operation skulle kosta på ett bra ställe här i Sundsvall men hon säger att det är hiskeligt dyrt här! Kanske beskrev hon felet fel för de tog med sövning när de beräknade priset.
Jag hörde att de pratade om att Östersund inte ligger så långt från Norge och de vet flera som åker dit för att det är billigare där. Det kan vara värt att kolla upp det. Men, borde inte detta gå på din försäkring?
Men till något helt annat, vad jag förstår så verkar min familj åka till de flesta fjäll. Förr, innan människovalpen kom in i bilden var de mycket i Västerbotten men numera är det lättillgängliga fjäll som gäller. Flatruet är ett bra ställe för träning så dit verkar de åka ganska ofta.
Tänk att du fått byta mat, själv äter jag samma som tidigare men jag kommer gärna och smakar hur din smakar. Någon gång passerar vi säkert i dina trakter och mina människor dricker mycket av det där som de kallar kaffe så vi ses säkert, tack för inbjudan!
Susanne till Anna-Lena: Även djursjukhuset här är hutlöst dyra i förhållande vad distriktsveterinärerna räknade ut (ca 4000 högt räknat sa distriktsveterinärerna men djursjukhuset verkar minst vilja ha det dubbla), nu har de ingen röntgen hos dem (distriktarna) så de vill inte göra det men de räknade med den kostnaden. Sövning verkar vara ngt som behövs, det är en falang till som ska bort om jag fattat det rätt, det fattas den första falangen. Ska kolla med Norge, har också hört att det är billigare. Vilken summa sa de du pratade med? Ska också låta Maria Edler(vår veterinär som arbetar ensam och inte gör operationer)titta och bedöma lite längre fram. Hon säger att det inte är något stort ingrepp men att det görs under narkos och att man inte söver så här unga valpar om det inte är akut (6 månader tror jag de ska vara) men den bedömningen gör jag inte än. Eftersom det är en skada som uppkommit tidigt så gäller inte försäkringen just på hans tå, den är undantagen. Så det blir till att ta fram den STORA plånboken. För det är ju världens bästa Garvin vi pratar om:))
SvaraRaderaHej, hej!
SvaraRaderaDet hon räknade fram här var 7200 Kr. Men prata med Per och be honom kolla vad som gäller för han hade säkert (tror jag) en valpkullsförsäkring då skadan uppstod. Skadan är ju dokumenterad hos veterinär som då sa, vad jag förstår, att man bara kanske måste göra något åt det. Mitt tips är att du kollar med Per och sedan ringer ditt försäkringsbolag och pratar med dem.
Hälsar Anna-Lena
Nej de är inte försäkrade första tiden. Ska kolla Norge och också distriktsveterinärerna igen för jag vet att de var på gång att upphandla för att kunna köpa en röntgenapparat.
SvaraRadera