Jag har fått min alldeles första magsjuka. Det som började i dur på en solig sandstrand full med allsköns läckerheter slutade i moll hos veterinären med blod i bajset. Ja moll och moll, veterinären visade sig vara en mycket kelsjuk kvinna, precis som min alfamamma.
Tänk att lite bajs från en gås kan ställa till sånt obehag, eller var det den där geggan som luktade så delikat eller kanske någon av örterna jag avsmakade...vem vet, iallafall så äter jag numera majsvälling, risavkok och ngn god smörja på burk.
Förutom min första magsjuka har jag varit med om en riktig skräckupplevelse. var och hälsade på en god vän i min egen storlek en som (utan att ha nämnt det innan) har 4 st äldre vänner varav två höll på att äta upp mig! Jag sprang det fortaste jag kunde med min allra mest skräckinjagande pälsresning (både fram och bak för säkerhets skull). Jag visste inte vart jag skulle ta vägen men då kom alfamamman med stora kliv och styrde upp situationen och skickade iväg 30 kg:s klumparna, Kom igen om två år skrek jag efter dem när de lommade iväg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar