måndag 9 november 2009

Förskola


Nu har även jag börjat förskolan och jag förstår att människovalparna fick virus av att vara där! Det började med att jag åkte bil rätt långt, tillräckligt långt för att hinna ta mig en tupplur (det ordet behöver en ytterligare analys längre fram). När jag kom fram och hoppade ur bilen möttes jag av ett nattsvart mörker. Jag kunde höra hur det rörde sig runtomkring mig, det prasslade i gräset och jag såg skuggor som vajade av och an. Någonting frustade alldeles intill mitt ena öra och jag såg ett enormt huvud som rörde sig mot mig, bäst att schappa! Tyvärr hade jag mitt koppel på mig och jag gjorde krumsprång för att komma loss men överallt fanns dessa skuggor som gav ljud ifrån sig och istället drog jag vidare längs en väg. Där träffade jag på en liten söt retriver tik som jag slog följe med. Tyvärr hade min mage gjort revolt efter den första stunden av skräck så jag var tvungen att, som husse uttrycker det, vräka ur mig, mitt på vägen. Jag ber så här i efterhand om ursäkt om någon råkade kliva i det, min matte, som faktiskt var med (märkte jag låååångt senare) försökte städa upp så gott det gick där i mörkret. Efter en kortare promenad öppnades portarna till, ja jag trodde jag dött och kommit till himlen, ett stort rum som badade i ljus och mjuk mark med ljuvliga små hästbajsar inbäddade. I rummet rörde sig hundar av varierande raser och storlekar. ÄNTLIGEN skrek jag och började kasta mig av och an i kopplet, SLÄPP MIG, JAG SKA HÄLSA!!!!!JAG SKA LEKA!!! Men det skulle jag inte gjort för en psykotisk blond kvinna kom och tog mitt koppel och började buffa på mig med benen, här är jag, ja här är jag upprepade hon och ställde sig där jag stod och knuffade undan mig hela tiden. Ja jag ser det försökte jag lite försiktigt för att inte väcka eventuell vrede hos henne. Ja kom då, här är jag, här är jag, men kära värld, jag ser att du är där sa jag och försökte mig på att väsa till min matte som jag såg stod en bit därifrån, att: ring psykakuten! Jag vet ju att matte arbetat på en psykosavdelning, men matte såg lika förstummad ut som jag och så här i efterhand kan jag förstå att hon väntade ut kvinnan, för att sedan ta tillbaka mig. I 1,5 timme höll den här kvinnan mig, matte och alla andra i sitt våld. När hon släppte oss sa hon glatt, vi ses nästa onsdag!

Skulle inte tro det, eller hur matte?! eller hur matte?? ELLER HUR MATTE???????

Ni förstår vad jag gjorde mitt på vägen när vi gick därifrån också, eller hur?! Men mer som en hälsning denna gången, ni har väl sett Gudfadern med hästhuvudet i sängen;)

2 kommentarer:

  1. Hmm.. förstår inte riktigt, höll den psykotiska blonda kvinnan dig hela tiden och vad gjorde hon för konstiga saker? Har sett på MB:s blogg att du hoppat över valpkursen, var det för att den var lite konstig? Det finns säkert andra kurser att gå, Per tränar väl med Nedre norra, försök att gå dit för att träna lite med andra hundar närvarande eller åk bara dit och sitt och titta på i lugn och ro. Om du har samma livsglädje som jag så är alla tillfällen till träning i olika former bra har jag förstått.

    Jag var på snyggtävling i Umeå för någon vecka sedan, jag gjorde succé (om man nu får säga det själv). Blev Snyggastpåutställningenvalp. Kolla in mig på Västerbottens fågelhundsklubbs hemsida. Vi hörs hälsar en Chip som för övrigt har börjat tycka att han är alldeles för mycket i hundgården och därmed har börjat en avsmakning på allt möjligt tuggvänligt som man kan hitta där.

    SvaraRadera
  2. Matte ville inte gå valpkursen för det var när min tass började krångla. Jag har sett dig käre broder på bilden, stilig som få och nu har du fått pris också, kul, grattis! Har träffat Blaise live nu men hon bara nafsade mig i nosen när jag försökte leka med henne. Det var på kursen och hon var nog laddad för den. Det gick bättre gången efter första gången på skolan, matte kändes lugnare och då blev jag också lugnare så vi fortsätter. Matte och moster och jag och kusin Viggo åker till berget också och tränar, vi tränar att inte busa hela tiden även om suget är stort, störning säger matte, javisst, stört, är det alla gånger, att plåga små värnlösa varelser som oss. Men det sprang förbi en engelsk setter i farlig fart och jag satte efter men när matte blåste i pipan flög jag graciöst tillbaka till henne!Så övning ger tydligen färdighet:) PS Jag ska också få en hundgård för familjen ska flytta ut på landet men matte säger att jag ska bara vara där ibland, i hundgården alltså. DS

    SvaraRadera