![](https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgPXL_d5TFSK8eFTn7929x8t9mNiTWmq-KPsu8D87cPPmfC5wcn_Rsv5es-IOg_-ajfYDJOlOfO2iLxHFGpwmvvh7KyzPvUwAwVT5Ld6XGMrRPvwjGgkqsLb2dFbcrbzdPaohyphenhyphenmom1RUeQw/s200/September+045.jpg)
Jag har varit till min Maria igen. Matte funderar på om det finns årskort att lösa och det gör det hos Folksam har jag hört. Iallafall 100 dagarskort. Jag har ont i halsen igen, väldigt ont i halsen, så ont att mitt torrfoder river som eld i halsen. Så nu har jag fått pencillin igen. Maria stack ner en tops i halsen på mig och rörde runt i ena halsmandeln så jag är inte lika kär i henne nu som för ett tag sedan, men ganska ändå....Vi ska prova en kur till men om det inte blir okey så knipsar vi mandlarna säger matte. Hon är mycket för att knipsa den kvinnan, först en tå och nu mandlarna....
Jag hörde att min allra käraste syster Modesty Blaise stod för fågel häromdagen. Det har jag också gjort nu, matte är dock osäker på om jag inte stod på ko istället för det hade varit kor i inhängnanden tidigare. Men kära lilla matte, jag är ju en fågelhund och fågelhundar står inte på kor! Kohundar är vita med bruna eller svarta fläckar precis som korna, har ni någonsin sett en ko tecknad som en Gordon setter, men titta på tjäder- och orrtuppar, ja ganska snarlika eller hur?! Att jag inte blir filosof iställer för jakthund, jag har ju talang helt klart!
Min husse säger att jag inte är någon valp längre, han säger att jag är unghund och det stämmer nog. När jag går på promenad så har alla lukter nått en ny dimension och kan inte nog insupas. Jag har också märkt att det i mörkret lurar faror som måste bekämpas. Till en början försökte jag göra det själv men nu har jag överlåtit det till husse och matte. Jag har också börjat med något jag är mindre stolt över... den ena människovalpen var häromdagen ute på balkongen och släppte ner en vattenballong och gömde sig sedan för förbipasserande. Han kom inspringande glad och lycklig och skrek, jag juckade på balkongen! Nu menade han "duckade" på balkongen men det är det förstnämnda som min kropp gärna gör. Matte blir arg och husse blir jättearg. Men när människovalpen juckade på balkongen då skrattade de minsann och tyckte han var söt, prrf! Ja, jag lär väl lämna tonåren vad det lider, träffade förresten tre Irländska setterbrudar utanför affären och man kan tycka att de skulle bli överlyckliga över min uppenbarelse. Den yngsta tjejen blev det men de två andra surtanterna skällde ut mig efter noter så det var bara att dra vidare mot nya mål. Och jag är inte den som är den, häromkring vimlar det av settertjejer och jag har inga fördomar mot andra raser heller, det bor en söt liten vit dvärpudel nästgårds och hon verkar intresserad. Men säg det inte till matte, hon är som sagt mycket för att knipsa......Över och Ut/WG
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar